TOVE GUSTAVSSON

Uppväxt med blues, rock och roots Tove Gustavsson, Stampen, 1571

Namn: Tove Gustavsson  Ålder: 25 år Bakgrund: Född i Kisa, uppväxt i Vaxholm. Bor numera i Tyresö. Studier: 2 års utbildning på Kulturama Hobby: Gå på konserter med vänner

Under det senaste året har Tove synts och hörts lite överallt på Sveriges bluesscener. Första skivan, "Blue Songs From A Diary" (Rootsy Music), släpptes i december 2017 (recenserad i nr 197) och efter det har det tuffat på. Spelningar är bokade över hela Sverige och i sommar bär det av till Åmål där Sveriges största bluesfestival anordnas. Tove har imponerat med sin hesa, lite rockiga bluesröst och med sitt fantastiska band. De framför mycket egenskriven musik som rör sig mellan rock, blues och rootsmusik. Att Tove har en naturlig och självklar känsla för dessa genrer är inte konstigt, då hon haft denna musik nära sig sedan barnsben. Hon tar sin plats på scenen med en sådan självklarhet men också med en ödmjukhet till musiken, vilket visat sig vara ett vinnande koncept. Tove och bandet pushar bluesmusiken in i en ny tid, där fler och fler yngre musiker och lyssnare intresserar sig för genren.

Varför blues, rock, roots? Jag är uppväxt med den musiken. Pappa (trummisen Kjell Gustavsson, som vi recenserade i förra numret) tog med mig på turné när jag bara var två veckor och låg i vagnen. När jag var runt 11-12 år fick jag följa med på Blidösundsbåten och se när pappa spelade tillsammans med Jenny Bohman, vilket gjorde stort intryck på mig. Hon stod där mitt på scenen och bara ägde den bland gubbarna. Jag tyckte det var skitcoolt att se henne sjunga, spela gitarr och munspel. Det var ett av mina starkaste första intryck utav bluesmusik.

Du har ett imponerande band bakom dig. Varför just dessa musiker? Jag har gästat Kjells band (Kjell Gustavsson Rhythm & Blues Orchestra) en hel del. Han har stöttat mig från början när min prestationsångest och mina höga krav tagit för mycket plats. För mig kändes det självklart att ha med honom som trummis i bandet. Han är min förebild på många sätt. Surjo Benigh (bas) är en gammal vän till oss, därför kändes det väldigt naturligt att fråga honom. Jens Frithiof (gitarr) var det Kjell som rekommenderade och Matte Gustavsson (gitarr) är en ganska ny vän till mig, som också kändes kul att ha med på detta. Alla i bandet tycker att det är inspirerande att spela ihop, vilket bidrar till en bra stämning.

Vilken roll har du i bandet? Förutom sångerska såklart. Jag fixar med det mesta. Det är väldigt skönt att jobba med så pass rutinerade musiker med den erfarenheten. Jag själv är inte skitbra på teori och tonarter, därför tycker jag vi kompletterar varandra väldigt bra. Bandet hjälper till att arra och utveckla låtarna och jag tror de tycker det är kul att jobba med mig som är ung och har ett eget sound. Våra gig uppskattas utav vår publik, så jag tror att vår energi lyser igenom.

Nu har du jobbat med detta en tid, vad tycker du är roligast med musikeryrket? Att spela live. Det är en sådan kick. Musikerna i mitt band är så bra och vi peppar varandra. Jag känner en trygghet tillsammans med dem, vi backar varandra. Jag har blivit mycket mer säker och avslappnad på scenen. Jag litar mer på mig själv idag.

Spelar ni bara egen musik? Nästan. 80% är nog eget. Sedan försöker vi plocka in covers och göra dem till våra egna.

Finns det något du tycker är mindre kul? Jobbet runt omkring musicerandet. Det tar tid att lära sig allt. Fakturering, kontrakt, moms och sådant. Det gäller att lära sig hela yrket. Jag vill ju lära mig det från grunden, men det vore skönt att ha någon som hjälper en med det, så man kommer in i det ännu mer. Det är fantastiskt att få resa runt och spela, men det kan så klart vara tufft att vistas i en miljö där människor kan vara ganska stökiga. Som tur är så har jag blivit ganska hårdhudad efter många år i krogbranschen så hittills har det gått bra. En annan sak som ibland kan vara knepig är att få ihop schemat och alla datum. Alla i mitt band är heltidsmusiker och har ofta ett späckat schema.

Ni spelar mycket eget material och du skriver en del utav det. Hur går din låtskrivarprocess till? Det är olika. Låten "When the sun shines" till exempel, skrev jag 2016. Ett år med mycket känslor. Då är det enkelt att få inspiration. Det är lättare att skriva när man mår kasst, tyvärr.
Nu till nya skivan har jag mest spelat in röstmemos i mobilen. Jag kommer på idéer i huvudet och spelar in dem. Ofta sent på natten. Sedan tar jag upp gitarren och försöker skriva melodi, texten kommer alltid sist. Texterna utgår oftast ifrån mig själv och mina egna erfarenheter. Det finns alltid saker att hämta där.

Vad får du din inspiration ifrån? Jag får mycket inspiration från mina tjejkompisar som alla är musiker. Vi går ofta ut ihop och lyssnar på livemusik. Band som Black Sabbath, Deep Purple, Free, Led Zeppelin, Rainbow och tidiga Whitesnake är också min källa till inspiration. Band som dessa ger mig idéer till nya sätt att skriva musik på. Jag är en sucker för feta riff.

Vad har du framför dig? Vi har en del spelningar framför oss, bland annat Åmåls bluesfestival. Just nu jobbar vi på att boka fler gigs. Vi skriver även material till en ny skiva. Än finns inget releasedatum. Jag vill kunna jobba i lugn och ro och utveckla de nya låtarna live på scenen.

Mål inför framtiden? Att kunna leva på musiken. Jag vill ut och spela mer. Det handlar inte om att bli världskänd eller så utan mer om att kunna bli ett respekterat namn inom rock- och bluesscenen. Det vore fantastiskt att spela utanför Sverige men vi börjar här.

Lisa Lystam: text

BAI KAMARA JR

& THE VOODOO SNIFFERS
Salone, MIG Music M1311-2 (distr. Border) (50 min.)

Singer-songwriters känner vi till. Americana har vi hört talas om. Blanda det med afro och blues, skaka om ordentligt, och du får en fascinerande soppa. Åtminstone när Bai Kamara Jr, med rötter i Sierra Leone, uppväxt i England och Brüssel-bo sedan 25 år, anrättar den. Bland många samarbeten kan nämnas Youssou N´Dour och Dani Klein (Vaya Con Dios). Detta är Kamaras sjätte CD och den första där han inkorporerar afrikansk musik i sin tidigare blandning av singer-songwriter, jazz, rock, blues. Kamara spelar samtliga instrument (The Voodoo Sniffers är med på livespelningar). Till detta är han en originell och briljant låtskrivare med intrikata melodier (utan att vara "svåra"). Arren är lysande.

15 starka låtar har han klämt in. "Morning school run blues", blues med calypsobeat, kommer att ligga på min topplista över bästa låtar 2020. "Riverboat blues" har långsamma molliga bluesvibbar, där dova trumslag ekar ödesmättat. "I ain´t lying" har snabbt "afrobilly"-komp (washboard i st f trummor), där Kamara körar med sig själv. "Cry baby" är lite långsammare, men med ett studsande beat. Bara 1:45 lång. Kamaras sång ekar en hel del John Lee Hooker, vilket förstärks i flera låtar med bara ett par ackord.

Blir en av årets skivor! Klingan i P2 har spelat låtar från den. Det finns flera videos på YouTube. Kolla "Lady boss"! Och – ja, det där med Voodoo Sniffers: "In parts of Africa, when someone dies, they call a voodoo sniffer to detect any spells that may have been cast in their homes. The name relates to an experience Bai made when returning to his country of origin, Salone (which means Sierra Leone in Krio language), some years ago.

Tommy Löfgren

(Flera önskamål att köra en repris.)


(( Längst ner i tidningen, kan du vinna valfritt album.))

Nytt år och nya listor! Vi presenterar 2019 års bästa album. Är någon av dess din favvo platta eller band, eller vill du bara ha den, kan du skicka ett mail till redaktionen och ha chans att få den plattan. Vi lottar ut 5 plattor varja vecka. Dessa är de 5 första på listan av de båsta framröstade plattorna:

Airbourne - Boneshaker


All Time Low - It's Still Nothing
Personal_ A Ten Year Tribute


Charles Wesley Godwin - Seneca


Devin Townsend - Empath (Deluxe Edition)

Korn - The Nothing


Vill du vinna något av dessa album?

Skicka ett mail med namnet på plattan du vill ha till:
privat@lennartgullstrand.se
Vi kommer att dra 5 vinnare varje vecka. Alltså stor chans att få en ny platta. De som vinner kommer att få sitt album digitalt. Önskar alla lycka till.


Längst ner i tidningen, kan du vinna valfritt album.

8 album

du ska ge en lyssning!

Under denna rubrik kommer vi att presentera åtta album, som släppts senaste tiden, som är väl värda en lyssning! Här kommer denna veckans platta. Varsågoda

Johnossi – Torch/Flame

Indierockduon från Nacka är tillbaka med sitt sjätte album och övertygar rejält. Ljudbilden och produktionen är superb och det stämningsfulla som kännetecknat bandets allra första album är tillbaka. Med andra ord kan man säga att Johnossi hittat hem. De suggestiva och lågmälda tongångarna lägger sig över lyssnaren som ett täcke och John Engelberts mörka röst skär igenom fasader. Som allra vackrast låter det under titelspåret samt låtar som "Longer The Wait, Harder The Fall", "Echoes" och "CCCcowboys". Bästa albumet jag lyssnat på 2020 hittills.

                              SPOTIFY

                           

100. Toro y Moi – Baby Drive It Down
Musik att applicera Hawaiian Tropic-olja till. (Tom Cehlin Magnusson)

99. Franska Trion – Lättare
Det var ett dystert år för Franska Trion när trummisen hastigt gick bort under våren. Bandet och musiken lever dock vidare och singeln Lättare var ett gruppens finaste spår hittills. (Rasmus Blom)

98. Molly Sandén – Det bästa kanske inte hänt än Det är sällan bra att försöka vara andra till lags och tappa bort sig själv. Här befann sig Molly Sandén länge. Inte sällan märktes det på musiken – ointressant och platt. När den första svenska Netflix-serien Störst av allt hade premiär i april 2019 var det svårt att ducka för Molly Sandéns cover på Jonathan Johanssons låt Rosa himmel. Något helt annat dök upp. Några månader senare kom albumet Det bästa kanske inte hänt än som klättrade på topplistorna. Storstadsliv och kaosig kärlek. En Lisa Nilsson för 2019. (Kristofer Steneberg)

97. Pixies – In the Arms of Mrs. Mark of Cain
Pixies bästa låt under 10-talets tre albumsläpp kom i grevens tid. (Joakim Almén)

96. Brittany Howard – Stay High Alabama Shakes-sångerskan Brittany Howard visar att hon står stadigt på egna ben med solodebuten Jaime. En spretig och genreöverskridande samling låtar med luftiga Stay High som självklar inkörsport. (Joel Ågren)

95. Blink-182 – Blame It On My Youth Hoppsan, Blink 182 gör fortfarande riktigt bra låtar. Blame It On My Youth var bäst på mycket habila albumet Nine. Mest intressant i Blink-182:s universum 2019 var dock avhopparen Tom DeLonges X-Fileska UFO-efterforskningar. (Joakim Almén)

Image

Välkommen till BLUESoROCK Magazine.
Tidningen är byggd för att läsas i datorer.
Hoppas du hittar lite läsvärt och något att lyssna på. Nyheter och tips och musik från olika delar av musik världen.
Medverkande i detta nr:
Tommy "Smokestack Blues" Löfgren,
Bertil "Babbe" Sjunnesson, Lasse Andersson
Lars Göte Nillsson, Pelle Persson,
Lasse Schill med The Syncopated Orc.
och Lasse Wendel.
Mycket nöje!
Redaktör: Lennart Gullstrand
privat@lennartgullstrand.se

Läs gärna tidigare nummer:
Nr 37
Nr 36

Hear Bob Dylan's

Daring New Song, 'I Contain Multitudes'

Dylan's second new song in three weeks is a delicate ballad with mischievous lyrics

"I Contain Multitudes" is Bob Dylan's second surprise new song in three weeks, making it seem increasingly likely that the Nobel Prize winner has a new album on the way — which would be his first collection of original songs since 2012's Tempest. The Walt Whitman-referencing new song is much shorter and less overtly ambitious than his March release, "Murder Most Foul" — "I Contain Multitudes" is a delicate ballad with a minimal arrangement (harp-like guitar chords, rumbling cello, tropical steel guitar, zero percussion) and a Tin Pan Alley melody, à la 2006's "Beyond the Horizon."

The lyrics, meanwhile, are full of mischief, wordplay, and daring. "I paint landscapes/I paint nudes," Dylan sings, with a near-audible wink. "I contain multitudes.… I'm a man of contradictions/ I'm a man of many moods."

He nods to David Bowie (rhyming "all the young dudes" with the title phrase), Edgar Allan Poe ("Got a tell-tale heart/Like Mr. Poe/Got skeletons in the wall/Of people you know"), Irish poet Anthony Raftery's "The Lass From Bally-na-Lee," and William Blake, among others. And occasionally, he may be intent on pure shock: "I'm just like Anne Frank/Like Indiana Jones/And them British bad boys the Rolling Stones," he sings.
Klicka här och se videon

Hemma hos ...

Kommer du ihåg ett radioprogram som sändes i Sveriges Radio P3 mellan 1971 och 1976. Programledare var Kjell Alinge och Janne Forssell. Nåväl....

Under den här rubriken presentaras artister som bjuder in till sig själva och berättar hur dom fördriver tiden i dessa svåra tider, för att ......... sprida glädje och försöka dra in pengar till en fond som går till välgörande ändamål inom musik....



Nu är det dags för:


Americana royalty performs "Are You Alright" and three tracks off of her new album, 'Good Souls Better Angels'


"I know we all lost friends and family members and it's just a helluva thing to be going through, but I want to send out my best wishes to all y'all and let's just hang in tough," says Lucinda Williams, offering words of encouragement near the end of her four-song set for Rolling Stone's In My Room series.

The new Nashville resident kicks off her performance with a reading of "Are You Alright," off of her 2007 release, West, an album she co-produced with the late Hal Willner. Then she plays a trio of tracks on her upcoming LP, Good Souls Better Angels, out April 24th. She prefaces "You Can't Rule Me" by saying it "makes me feel a little more powerful when I sing this song," and wraps up the searing indictment of President Trump, "Man Without a Soul," by echoing the track's refrain: "It's coming down." "That's for damn sure," she promises.

The capper is the inspiring "When the Way Gets Dark," a brooding but comforting ballad that pleads, "Don't give up/Hang on tight/Don't be afraid … it's going to be alright/You're going to be OK." "Everybody's having a rough time of it right now," Williams says, "but we'll get through it."


Beatles Were Better

Mick Jagger Responds to Paul McCartney's Claim That 'the Beatles Were Better' "One band is unbelievably luckily still playing in stadiums, and then the other band doesn't exist," Jagger said

Lasse Wendel


KÖR EGET RACE

Hej alla vänner.

Nu drar jag igång min verksamhet med
service på gitarrer, basar, förstärkare
mm. Jag hjälper er även med att
bygga ihop pedalbord och rack
mm, både för live och studiobruk. Ni kan även boka mej som ljudtekniker till gig, med eller utan Pa och givetvis boka mina band för spelningar. Har inte fått in all betalningsteknik än men.....

F-skatt sedel finns givetvis och Swish. Tar givetvis även kontanter. För bokning, maila:
wendel@hotmail.se
076 282 91 92

Eller pm via Messenger
Vi ses och höres på nått sätt 😀❤



Down Town
Helsingborg

Många av banden avbokar sig, så vi kan inte garantera vilka som kommer och spelar. Därför tar vi bort vår spelkalender.
Men vi håller öppet som vanligt!
Hälsningar Charles Dickens

The Syncopated Orchestra. (TSO)

Fr V: Björn Almquist-Jacob Hjärne-Bengt Arvell-Lars Schill

NY CD, Warlords.

När vi planerade att spela in skivan, bestämde vi oss för att få till ett vintage sound passande låtarna, trots att inspelningen skedde med digital modern inspelningsteknik. Trummorna är på flera spår mixade i mono, och ligger till vänster medan basen är panorerad till höger som man ofta gjorde i slutet på 60-talet, då det var populärt med överdriven stereobredd, eftersom det var nytt med stereo. Effekterna som använts vid mixningen är också kloner på tidstypiska effekter.

Alla låtarna är skrivna utav bandets medlemmar och är alltså original.
Alla texter är skrivna utav Björn Almquist utom spår 5 där texten är skriven av Lars Schill. Gästgitarrist på spår 6,8 och 9 är Frazze Toth
Plattan finns på Spotify och YouTube




BMA Music Production Lantmätaregatan 20, S-25656 Helsingborg

Artikeln om TSO fortsätter i nästa nr.



Även Bertil "Babbe" Sjunnesson har bidragit och här är låt nr 3 av 5 låtar som betytt något för honom och väcker starka minnen då dom spelas.
Låt nr 3. Street of Baltimore / Bobby Bare. Fick en countryskiva i julklapp av mina föräldrar i slutet av 60 tale. Kommer inte exakt vad skivan hette men tror det var något i stil med Country music vol. 2. Hur som helst så föddes mitt intresse för countrymusiken då och håller i sig än idag. En av låtarna på skivan som fastnade hos mig var Street of Baltimore



Nu är det dags för Lars "Lasse" Andersson att presentera sina favoritalbum.
När jag fastnade (i tiden) för någon av dessa har jag bara lyssnat på detta under lång tid, ibland åravis.
Om jag inte finner musiken intressant för mig att spela, så lyssnar jag inte längre på den.

5 musiker som i tidsordning påverkat mig och mitt spelande mest bör nog vara:

På 5:e plats, Deep Purple, och deras bästa platta är Machine Head(1972)





Skivor som betytt mest för
Pelle Persson

Deep Purple- Made in Japan.
Hos min klasskamrat Jonas Ardby hemma på Domaregatan 1 på Elineberg fick jag höra detta mästerverk för första gången när jag var 11 år, 1973. Som en blixt från en grå himmel, rakt in i hjärtat fattade jag musik för första gången. Ian Gillans sång gick rakt in i huvudet, Ian Paice fantastiska trumspel som fortfarande får en att må riktigt bra och såklart Mr Blackmore på gitarr. Man hade ju inte kunskapen som 11 åring rent musikaliskt men fattade att detta var ASBRA.

Denna plattan har följt mig genom åren och jag har själv växt som musiker och fattar hur mästerligt det är. Nu skall vi inte glömma Jon Lord, min STÖRSTA inspiration nånsin som gör hela grejen. Enligt mig får Blackmore alldeles för mycket kred på T,ex Smoke on the water. De hade inte varit ett skit utan Jon Lord. Den bästa plattan genom tiderna? I alla fall en platta som inspirerat miljarder musiker genom tiderna och mig DE LUXE Jag har den både på CD och minst 2 ex på vinyl. P.s Roger Glover. Jag glömmer inte dig heller! D.s// Pelle

Peller återkommer i nästa nr.



Lasse Wendel: 5 plattor som påverkat mig

Hej alla läsare.
Jag har blivit ombedd att presentera skivor som påverkat och följt mej genom åren utan någon rangordning.
Vem är jag?
Lasse Wendel född 1960 och musiknörd.
Började samla skivor redan innan grundskolan och vid 14-års åldern var jag tvungen att köpa en gitarr och starta band och ge mej ut och spela och det har aldrig tagit slut, skivor köpes och musik skrivs, kopieras, spelas, lyssnas och älskas.

Jag börjar med 5 skivor som jag kommer på just nu och som fortfarande snurrar på min spelare och som påverkat mej som gitarrist och musiker i mitt lilla hörn av världen.

The Beatles "White album".
Nog den Beatles plattan som jag spelat sönder flest gånger. Här tar bandet ett par rejäla steg framåt jämfört med den popen som spelades på radio på 60-talet.
Vilt experimenterande med nya sound och studion blev mer ett instrument som skulle utnyttjas till bristningsgränsen.
Låtar som Back in ussr, Ob-la-di ob-la-da, While my guitar gentle weeps, Blackbird mfl har ju blivit klassiska.
En låt som Helter Skelter var ju nog en av de första hårdrock låtarna med på den tiden vråldistade gitarrer och tungt agresivt groove.
Här blandas klassisk Beatles med jazz hårdrock och John Lennons ljudkollage Revolution nr 9. Håller fortfarande hög klass både musikaliskt och ljudmässigt.

Lasse återkommer i nästa nr.



Så har vi även Lars-Göte Nilsson som bidragit med 5 favoriter.
Här är de 3 första.
Favorit nr 3, nu får det bli en lokal platta. Björn Almqvist Vargtimmen.
Lyssna gärna på Spotify.


Favorit nr 2: Rolling Stones Exile on main street. Många bra låtar.
Exile on Main St. is the tenth British and 13th American studio album by English rock band The Rolling Stones. Released as a double LP in May 1972
(Red. väljer låt nr 1, Rocks Off)


Favorit nr 1: Chicago 2, bästa låt 25 or 6 to 4
Då spelar vi upp den låten här, var så goda

These are the best blues musicians the world has to offer, from the Mississippi Delta to the streets of Chicago, Detroit, and even London. This BLUES COLLECTION 90 album, includes most of them.

So, here we go. 90 albums to be played.
Let´s play them from the beginning. 'Enjoy!


The Blues Collection
11 - Muddy Waters


THE MARCUS KING BAND TILL STOCKHOLM I JUNI!

29/6 - Stockholm, Slaktkyrkan

Southern rock/blues-bandet från South Carolina leds av 23-åriga gitarr-fantomen och skickliga låtskrivaren Marcus King, som med sin kraftfulla, soul-dränkta röst hanterar de flesta genrer - vilket soloalbumet 'El Dorado' (jan 2020) ytterligare är bevis för. De är ett tätt sammansvetsat band till bredden fyllt med talang, och har de snabbt visat att de som är ämnade för storheter. Bandet som bildades I Greenville, South Carolina 2013 består förutom Marcus King av trummisen Jack Ryan, basisten Stephen Campbell, trumpetaren Justin Johnson och steel-gitarristen Dean Mitchell.

Redan från starten har kritikerna varit eniga, och senaste Americana-chart toppande albumet 'Carolina Confessions' (2018) som producerades av GRAMMY-vinnande producenten Dave Cobb (Chris Stapleton, Sturgill Simpson, Colter Wall) hyllades vitt och brett. De turnerar flitigt, med över 140 spelningar senaste året - och ett otal utsålda hus längs vägen har lett till att hyllningskören ständigt växer sig starkare.

I juni kommer de till Sverige för första gången!


100 Greatest Guitarists of All Time
by Rolling Stone Magazine
We assembled a panel of top guitarists and other experts to rank their favorites and explain what separates the legends from everyone else. Featuring Keith Richards on Chuck Berry, Carlos Santana on Jerry Garcia, Tom Petty on George Harrison and more.
(Lower number-better place)

83 - Eddie Hazel
Legend has it that funkadelic's "Maggot Brain," the 10-minute solo that turned the late Eddie Hazel into an instant guitar icon, was born when George Clinton told him to imagine hearing his mother just died – and then learning that she was, in fact, alive. Hazel, who died of liver failure in 1992 at age 42, brought a thrilling mix of lysergic vision and groove power to all of his work, inspiring followers like J Mascis, Mike McCready and Lenny Kravitz. "That solo – Lord have mercy!" says Kravitz of "Maggot Brain." "He was absolutely stunning."

Key Tracks: "Maggot Brain," "Funky Dollar Bill"
82 - Nels Cline
A true guitar polymath, Nels Cline has tackled everything from gothic country rock with the Geraldine Fibbers to a full remake of John Coltrane's late improvisational masterwork, Interstellar Space. He's best known, of course, as Wilco's gangly guitar hero, lurching into extended seizures ("Spiders [Kidsmoke]") or spiraling into lyrical jam flights ("Impossible Germany"). "Nels can play anything," Jeff Tweedy said. "We struggle with his spot in the band sometimes – but we always come to a place that's unique and interesting because we did struggle."

Key Tracks: "Spiders (Kidsmoke)," "Impossible Germany"

DELA PÅ FACEBOOK
VINN 1 ALBUM!

Du som går in på min Facebook sida och delar detta nummer av tidningen, kan vinna ett valfritt album.
Dela Facebook inlägget om tidningen och skicka ett mail till:

privat@lennartgullstrand.se


5 personer kan vinna! Du kan vinna!!!

"The 500 Greatest Albums of All Time"
Huvudsyftet är att presentera en unik samling plattor som jag tror kommer att glädja er besökare. Det handlar i huvudsak om en presentation av de 500 bästa albumen någonsin.

"The 500 Greatest Albums of All Time" är huvudartikeln i ett specialnummer av musiktidningen Rolling Stone som publicerades i november 2003. Artikeln består av en "lista över de 500 bästa albumen genom tiderna" och baserades på en omröstning där 273 musiker, producenter, låtskrivare, kritiker och branschfolk deltog.

The 500 greatest albums of all time. "Everybody loves a good list. Well, welcome to the granddaddy of them all. The editors at Rolling Stone recently polled an array of musicians, critics, and influential industry figures to come up with these 500 Greatest Albums Ever Made. Nearly 300 such music experts responded, each with a list of 50 albums. From Hank Williams and Coltrane to The White Stripes and Coldplay, these are the discs you just gotta own."

Här resenteras album 500-351 med en kort presentation av resp album, klicka på länkarna!
Album 500-476, klicka här
Album 475-451, klicka här
Album 450-426, klicka här
Album 425-401, klicka här
Album 400-376, klicka här
Album 375-351, klicka här

Från och med album 350, kommer alla att spelas upp, efterhand som de fått högre placering. Följ med här och lyssna på dina favoriter och förmodligen hittar du fler du kommer att gilla. Mycket nöje
Album 350-326, klicka här

Här är de senast inlagda albumen. Klicka på Höger pilen i det grå fältet, så spelas hela albumet upp. Du kan pausa. Mycket nöje!

3oo - Black Sabbath, 'Master of Reality' Warner Bros., 1971
The greatest sludge-metal band of them all in its prime. Paranoid may have bigger hits, but Master of Reality, released a mere six months later, is heavier. The highlight is "Sweet Leaf," a droning love song to marijuana. But the vibe is perfectly summed up by the final track, "Into the Void."

Power to the people
Who stole the soul
Can't Do Nuttin' For Ya Man













advert
Album som får ligga kvar en tid till


322 - The Police, 'Ghost in the Machine' A&M, 1981
Here, the previously punkish trio added synth strings and politics, and blew up even further. "Every Little Thing She Does Is Magic" is a pop smart bomb, and "Invisible Sun," about the violence in Northern Ireland, is genuinely moving.

325 - Eric Clapton, 'Slowhand' RSO, 1977
"Slowhand" was the nickname given to Clapton by the Yardbirds' manager. On this quintessential album, he mixes candlelit love songs and guitar-hero riffs; "Cocaine" and "Wonderful Tonight" are the hits, but don't overlook "Next Time You See Her," a gentle melody loaded with a death threat to a lover's suitor.


341 - 1999 - Moby Play
Moby, 'Play'
V2, 1999